Milstolpar i Kronobergs län

På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronbergs län åtgärdade vi under 2020 och 2021 sammanlagt 248 stycken milstolpar. Det rörde sig om två typer av milstolpar, antingen med tavla av gjutjärn eller tavla av sten. De flesta står i kallmurade postament men det förekommer även att stolpar är nedstuckna direkt i marken eller uppställda i gärdsgårdar.

Allt arbete vid väg medför stora risker och det måste därför upprättas en trafikanordningsplan (TA-plan) som beskriver vad som ska utföras och hur riskerna ska minimeras. Eftersom milstolpar per definition står utmed en väg fick vi upprätta en TA-plan för varje objekt. Planerna skickades till Vägverket för påsyn och godkännande. När planerna väl var godkända kunde det operativa fältarbetet påbörjas. Varje objekt besöktes minst två gånger och utöver rengöring, målning och lagning har vi även rätat upp stolpar som stått snett, kilat fast stolpar som stått löst, byggt om och/eller justerat postament som varit skadade. Dessutom har vi röjt området närmast postamentet från sly, ogräs, lågt hängande grenar etcetera där så behövdes, allt enligt bilderna nedan. Arbetet omfattade objekt i länets samtliga kommuner, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult.

Milstolpen såg dagens ljus i samband med den nya gästgivarförordningen som infördes 1649 och reglerade kostnaden för logi och resa. Samma år fastställdes också en enhetlig normerad svensk mil. Landshövdingarna ålades nu att inrätta gästgiverier vilka skulle tillhandahålla mat, husrum och skjuts. I anslutning till detta beslutades att milstolpar skulle sättas upp så att de resandes väg skulle kunna beräknas. Enmilsstolparna skulle enligt förordningen vara av sten men stolpar av trä kom också att användas. I och med 1649-års normering fastställdes den svenska milen till 6000 famnar vilket omräknat till dagens metersystem motsvarar 10689 meter. Den svenska milen avskaffades när metersystemet infördes 1878.

Ansvariga för uppsättandet av milstolpar var initialt länens respektive landshövdingar, dessa fick också efter eget huvud bestämma stolparnas utseende. Utöver avståndet till närmast föregående stolpe finns på stolparna vanligtvis även årtal, kunglig krona och landshövdingens i länet initialer. Kvarts- och halvmilsstolparna var inte sällan mindre och av annat material än helmilsstolparna.

Från mitten av 1700-talet blev stolpar av gjutjärn vanliga vilket bland annat föranleddes av ett statligt påbud om att hushålla med skogens resurser. Trots att milstolparna ofta var av sten byggdes postamenten av trä. Milstolparna hade fram till 1700-talet stått direkt i marken. Från mitten av århundradet anlades postamenten av sten.